Att älska en jobbig hund

Vissa hundar lämnar ett extra stort avtryck efter sig. Som Lava, Tomas Samuelssons schäfertik, som både var som ett vulkanutbrott utan impulskontroll och världens gosigaste lilla nallebjörn.

Text: Karin Wandrell
Foto: Susanne Rosén, Pia Forss

Reportage från Brukshunden nr 4 2020

Ibland blir det inte som man har tänkt sig. När Tomas Samuelsson, medlem i Oskarströms Brukshundklubb, skaffade Lava var tanken att hon, liksom flera av hans tidigare hundar, skulle bli patrullhund åt Försvarsmakten. Men det passade inte alls Lavas personlighet.

– Hon var gudabenådat snäll hemma, gosig och kröp gärna upp och la sig på min arm i sängen när vi skulle sova. Men så fort hon kom ut och det hände saker runt omkring henne hade hon ingen impulskontroll alls. Hon var bara tvungen att springa dit och kolla, säger Tomas. Fanns det en publik av något slag ballade hon ur totalt. Om det finns adhd hos hundar så hade hon garanterat det. Hon kunde helt enkelt inte koppla bort omgivningen. Det gällde i alla situationer där det fanns något som kunde störa. 

På lydnadsplan räckte det att säga fot med lite för hård röst för att Lava skulle sätta sig ner och börja skälla rakt ut i luften med ögon som två tomma hål. Tog någon fram en pipleksak i andra änden av plan for hon direkt iväg för att efter tio meter komma på sig själv och springa tillbaka och fortsätta det hon höll på med. 

– Hon tittade bara på mig med en blick som sa: ”Jag vet att jag gjorde fel, men du får inte bli arg på mig!” Det kändes att det var så hon tänkte och det är något jag fortfarande bär med mig även om jag kunde bli tokig på henne ibland. Det gick helt enkelt inte att träna om det fanns folk på planen.

Kämpade tappert

När hon var 2,5 år insåg Tomas att det där med tävlingar var bara att glömma. Men innan dess lyckades Lava ändå vinna klubbmästerskapet i nosework ett år tack vare att hon hade den i särklass kortaste tiden, 0,9 sekunder, på behållarsöket. Hon tog också hem ett patrullhunds-DM. Så länge hon bara kunde jobba fritt utan publik gick det bra.

– Hon var också jätteduktig på fritt följ och vi hade väldigt fin kontakt. Det var en otroligt speciell hund, men det var inte många som tyckte om henne eftersom hon kunde vara väldigt jobbig och det hela tiden hände saker omkring henne. 

Som hundförare i hemvärnet fortsatte Tomas och Lava att tappert kämpa på med utbildningen till patrullhund i ytterligare 1,5 år. Det fungerade bra när de var själva, men inte ute på förbandet. När plutonen rusade ut ur lastbilen och satte sig på huk exploderade Lava eftersom hon inte hade kontroll över situationen.

– Hon bara gnällde, pep och skällde och var inte kontaktbar. Hon var en jätteduktig spårhund, men i den här typen av tjänst spårar man med säkrare som går en bit ut från hunden. Så fort de rörde sig stannade Lava så när hon var fyra år gav jag upp.

Istället fick hon bli vanlig sällskapshund. Tomas säger att det enda som hade fått honom att överväga omplacering hade varit om de inte hade fungerat bra ihop. Om man bara retar sig på hunden för att man inte kan göra det man har tänkt sig är det bättre att omplacera den för bådas skull, menar Tomas. Inte minst för att ge hunden chansen till ett bättre liv med någon den klickar med.

– Men har man bra kemi skulle jag ha svårt att göra något annat än att behålla och Lava var ju min hund till 200 procent. Hon skrek om någon annan tog kopplet och gick iväg med henne. En välrenommerad hundtränare i Skåne som vi tog hjälp av sa till mig att det du har fått är en Formel 1 bil med taskig ratt och dåliga bromsar och det kan man ju inte annat än älska!

Finns alltid med i tankarna

När Lava var fyra år fick hon stora problem med magen och gick på två olika mediciner. Ett par år senare pajade ryggen, men veterinären kunde inte hitta felet utan märkte bara att det ömmade. Vissa gånger när hon reste sig på bakbenen för att hoppa in i bilen vek hon bara ihop sig och skrek. Eftersom magen inte klarade av antiinflammatorisk medicin fick det bli morfin istället.

En natt i januari 2018 vaknade Tomas av att Lava stod och morrade på honom.

– Förmodligen hade jag råkat peta till henne av misstag så att det gjorde ont när hon låg och sov vid fotänden. Men hon skulle aldrig ha rört mig, det hade aldrig hänt. När min fru gick ut med hundarna senare samma morgon och Lava drog lite i kopplet när min fru petade på henne vände Lava sig om och klippte henne i handen. Då insåg vi att det inte fungerade längre.

Även om Tomas är uppfödd med hundar och nu är inne på sin tionde egna var det inget lätt beslut att fatta och det är också så det ska vara menar han. 

– Lava var en alldeles speciell hund, även om hon var jobbig, som alltid kommer att göra sig påmind på olika sätt. Hon är den som har satt sig mest i hjärtat hos mig. Jag skrev en sång till henne ungefär ett halvår efter det hon gått bort och ibland sätter jag mig med gitarren, spelar den och tänker på henne. Hon finns ofta i mina tankar, särskilt på brukshundklubben när det dyker upp olika situationer. Då tänker jag: Vad hade Lava gjort? Hur hade vi löst det här?

“Hon är den som har satt sig mest i hjärtat hos mig.” 

Tomas sång till Lava

Gjorde jag rätt

Du kom som en stormvind in i mitt liv

Det skulle bli så rätt men jag var naiv

att det skulle bli så här

hade jag aldrig kunnat ana

Jag öppnade dörren till hjärtat mitt

du tog det som om det redan var ditt

hela världen skulle snurra runt

i din bana

Refräng

Gjorde jag rätt eller gjorde jag fel

nu får jag aldrig någonsin veta det

inget kan ändå ändra det som redan skett

om något går sönder om det trillar ner

Så försöker man sätta ihop det del för del

men även om man lyckas laga det

blir det ändå aldrig riktigt helt

Du gav mig många gråa hår

Fåror i plytet och på händerna sår

Det var inte många som tyckte om dig

Allting skulle gå i en rasande fart

Men det var kanske inte alltid så smart

För det gjorde jäkligt ont ibland när du bet mig

Refräng

Jag hoppas att du tyckte om mig

Lika mycket som jag älska dig

Vi hade något särskilt där du o jag

Vad andra tyckte det gav du tusan i

För sådant trams hade du ej tid

Och du Jag saknar dig när jag vaknar varje dag

Refräng

När du låg på sidan och hade somnat in

Tårarna rulla ner för min kind

Du hörde inte alla mina förlåt

Och nu såg du ej längre min gråt

Refräng

Och du Lava… jag hoppas vi ses igen

Start typing and press Enter to search